Fr o med nu så ber jag mina kunder att göra inlägg i min gästbok eftersom denna sida inte kan uppdateras så som hittills. Tryck på symbolen fvb till info om gästboken.   Det har varit lite stilltje på den här webbsidan, men det hänger ihop med att jag oftast glömmer bort att be mina kunder ge återkoppling. Jag har sittningar flera gånger i veckan för den som undrar...... Den senaste rapporten finns överst.   Hälsomässan 29-30 oktober 2005, Grand, Nyköping   2005-11-03 - När jag varit med på dessa lokala mässor så har jag alltid haft ett eget krypin, där jag kunnat stänga om mig och min sitter. I år var mässan i en mindre lokal och jag satt i den stora lokalen tillsammans med alla utställare. Jag oroade mig lite för hur det skulle gå när jag inte skulle få den avskildhet jag behöver.   Den första sittningen gick inte alls, men jag kände att jag måste genomföra den, så jag bad kvinnan att besöka mig hemma på kvällen istället. Hon kom hem till mig och sittningen blev lyckad. Det var en mycket personlig sittning och det kanske är så att vid vissa "känsliga" sittningar måste de ske i avskildhet. Den avlidna kanske har mycket att säga och att det finns mycket frågor kring dödsfallet, då räcker inte en prova-på-sittning, som det blir på en mässa. En vän till mig sprang ner till apoteket och köpte öronproppar och det hjälpte lite grann så den andra och tredje sittningen gick hyfsat, men jag kände att det var svårt att utestänga alla människors närvaro, både fysiskt och psykiskt.   Den fjärde sittningen gick inte bra så jag fick be om ursäkt och vi bröt. Hon lovade att komma till mig vid ett annat tillfälle.   På söndagen tog jag med mig ett par hörlurar (såg ut som en skogshuggare) och det gick bättre. Jag hade två sittningar, som båda gick bra. Om jag får skryta så sa mannen vid den ena av sittningarna att det jag sagt stämde till 95 %. Carina   2005-10-19 - Privatsittning hemma hos mig Hej! Jag lovade ju att skriva några rader om mitt besök hos dig: Jag är tacksam för mitt möte med dig, Carina. Du kunde beskriva min farmor precis som hon såg ut och var till sättet, så jag tvekade inte en sekund på att det var hon.   Jag fick lite vägledning i livet, men det var mest saker som jag har hört från henne förut, eftersom jag har haft "kontakt" med henne tidigare. Däremot försökte hon beskriva två olika män som jag inte kunde och fortfarande inte kan, förstå vilka de är.   Jag fick även nöjet att "träffa" min farfar och även där stämde allt om honom väldigt bra.   Det var också skönt att höra att min dotter tar vår separation bra och att hon inte märker av det speciellt mycket, för vi försöker verkligen att tänka på hennes bästa. Mvh Marie       2005-01-27 - En kvinna som ville sälja huset de köpt.......   Hej! Jag vill bara säga TACK snälla för att du kom till mig tack för att du finns och tack för att du är en god människa. Jag har för första gången klarat att vara hemma själv utan något sällskap. Jag har klarat att sova själv utan att hålla för öronen och försöka räkna från 300 och ner för att kunna somna om när jag vaknat av någon anledning. Jag känner lugn och oron är helt bort.   Fredagen den 17 dec när du var hos mig så var jag rädd efter det att du åkt, men jag åkte strax efter upp till min syster, som skulle ha kalas. På kvällen var min man borta. Jag hade Tilda (vårt barn) själv och jag var så rädd, du hade varit där, och jag skulle försöka somna själv men det gick.   I alla fall så var min man hemma i januari så då var allt lungt. Jag var aldrig rädd vågade vara kvar i huset när de var ute, det kunde jag inte innan. Jag är så glad, jag känner att jag mår så mycket bättre av det här som du ordnat upp åt mig.   Grannen sa mycket som du sa till mig om gubben i mitt hus. Det var mycket som stämde. Du sa att han kändes som att han ägde hela området. Så var det, sa grannen. Han hade bråkat flera gånger med grannen om att det var hans mark och att man inte skulle få bygga garage och diverse saker på den, fast marken var ju inte gubbens, men han tyckte typ det.   Ja, ja i allfall så tror jag att det var gubben som byggde huset. Något, som jag inte berättat för dig, är också att jag innan jag fick kontakt med dig var i Norrköping på butik Stenkällan där en "häxa från Mexico" satt, hon kallade sig själv så. Hon sa att det var en man i mitt hus som var gammal, grå och hängig, som hade ont i benet m m, allt detta sa du med till mig. Tack för att du tog bort honom!!   Kan han komma tillbaka??? Då dör jag!!!! Då måste du hjälpa mig igen. Jag har äntligen börjat känna att jag trivs i vårt hus som vi köpt. Jag ville verkligen sälja det , men nu känns det jättebra. Jag trivs och känner mig hemma.   För övrigt vill jag bara tillägga att min syster var hos dig och hade sittning (Malin, se nedan) och då fick ni tag i min morfars mamma Eivor, som hade pratat om min bror (Mikael) att han skulle skada sig i handen. Igår satt han på akuten hela dagen för att hans hand är så skadad och han har fått inflammation i handen ända upp till armhålan. Tack snälla Carina. Kram Marie 2005-01 - Hej Carina! Ville bara meddela hur mycket som stämde in på Birgitta - Tommys farmor. Jag ringde tilll Tommys mamma Anne och berätta allt som du sagt om Birgitta, och hon hade väldigt fula fötter, hon hade diabetes, hon hade stort gäddhäng under hakan, var ute i skogen och plockade lingon och blåbär så mycket som det bara gick. Hennes man och hon spelade kort jämt och de bytte veckotidningar med sina grannar.   Jag kan bara säga så här att Anne sa: "Hur mycket visste den här kvinnan om Birgitta?" Jag svara INGET hon höll ju i Cristers bok! Så Anne har ändrat uppfattning om detta, men hon vågar dock inte följa med för att hon vet inte hur hon kommer att reagera om Crister "visar" sig. Men jag kommer att höra av mig för en ny tid. Anne skulle leta efter klocka eller dylikt. Tusen tack från Malin Mitt svar till Malin: Rolig att du hade någon att fråga om det stämde. Ibland har folk inte det och då får jag inte verifierat det jag sagt. Det jag tyckte var roligt var sättet jag fick fram hennes namn. Diadem, prinsesskrona, kungligt, ja då förstod jag att det var ett av prinsessornas namn. Men du förstår nog att ibland är det svårt att klura ut vad anden vill säga med sina bilder. Carina   Vid sittningen med Malin så sa jag att en man i hennes närhet skulle göra illa handen, någon som jobbade på en verkstad. Hennes bror Mikael jobbade på verkstad. Två veckor senare fick jag detta mail av henne:   2005-01- Hej Carina! Måste faktiskt bara berätta för dig att min bror har nu gjort sig illa i handen så han kan inte jobba på några dagar! Hur kan du få fram denna information?! Malin

			- Vid Hälsomässa i Nyköping 2004-04-04 - Jag hade 8 sittningar på lördagen och 6 sittningar på söndagen. både Virpi och jag var fullbokade hela tiden. 6 st hade tagit med sig föremål - ringar, halsband, armband, vas och keps. Jag relaterar lite nedan med fiktiva namn.   Erik hade en ring med sig som hade tillhört en man. Jag beskrev hur mannen såg ut. Han var glad för att Erik hade följt i hans fotspår. Erik bodde i hans gamla hus och hade valt samma yrke. Ringen tillhörde en släkting till hans sambo.   Mona och Eva, 2 systrar De hade sin mammas halsband med sig. Jag beskrev henne och hur hon hade dött och hur hon var som människa. Mamman sa att hon hade varit lycklig för sitt liv men att hon hade haft en stor sorg och att det handlade om en pojke. Systrarna berättade att en fosterson hade dött när han var 2,5 år.   Eva hade ett armband som tillhört sin svärmor. Jag beskrev personen så att Eva kände igen henne.   Stina kom med en vas. Jag började beskriva mannen som ägt vasen som visade sig vara hennes pappa. Stina började gråta i och med att hon blev så berörd. Då steg pappan tillbaka och istället trädde Stinas farfar fram. Då lugnade Stina ned sig och då återvände pappan.   Asta kom med en keps som hade tillhört hennes pappa. Jag fick klåda och de visade sig att han hade haft eksem. Pappan pratade om familjen och hur det hade varit. Jag kunde också beskriva honom under hans sista tid på sjukhuset. Han hade eget företag långt efter det att han var pensionär och talade mycket om vikten av att vara arbetssam.   En sittning som berörde mig extra djupt var en kontakt med en flickas älskade bror. Han kom till henne för första gången och skickade en ljus hälsning till sina föräldrar. Jag var slut i huvudet men lycklig i hjärtat i och med att jag gjort många människor "lyckliga" på olika sätt under den här intensiva helgen. Alla var mycket nöjda med budskap och träffsäkerhet. Carina 2004-01-30 - Gästabudsmarknaden, Rosvalla Hej Carina! Jag vill börja med att tacka dig, för mig var det en mycket trevlig och positiv stund. Det kändes väldigt bra att sitta med dig. Min uppfattning om dig är att du är en lugn, sansad, positiv, glad tjej, som verkligen passar för att jobba med medium. Du har verkligen glimten i ögat. För mig blev det en "klockren" träff det fanns inget tvivel om vem det var som kom och förmedlade en hälsning till mig. Jag tycker att du Carina jobbar på ett "proffsigt" sätt, rak och uppriktig och seriöst. Jag kommer att ta kontakt med dig framöver för att få fler angenäma och trevliga stunder. Tusen Tack!! Pia Sundquist, Nyköping 2004-01-30 - Gästabudsmarknaden, Rosvalla, Det var kort tid och jag var lite halvskeptisk. Mamma dök upp.   Carina sa att det var en äldre kvinna, som var väldigt snäll som tyckte om att baka. Det var inte länge sedan hon gick bort. Hon beskrev henne till punkt och pricka. Mamma förmedlade att hon var jättenöjd med begravning och det var roligt att höra för mig, eftersom mina barn hade tyckt att morfars begravning var mer påkostad. Mamma tyckte att det var fint att det var hemma på gården i deras hus och att vi alla var samlade där och att vi hade bakat kakorna själva. Mamma dog 9 mars 2003.   Carina berättade att hon tränade och hon berättade lite om sig själv och varför hon började. Jag frågade eftersom jag tyckte det var intressant att höra. Ingebritt Thorell, Jönåker   2004-01-28 - Beträffande Seans i söndags Hej Carina! Jag försökte ringa till min mans syster, MEN det var ingen hemma! Jag ska prata med henne så fort jag träffar henne. Om det kommer fram något intressant så mailar jag till dig. Hur mottogs såpa-lukten när du sa det på er sammankomst? Jag tycker att det var otroligt att jag och dom andra också kunde känna lukten. Det enda min man kunde säga om såpa var, att det var ju det enda som fanns förr att skura med. Jag ska även leta rätt på det där klippalbumet (ligger i sommarstugan) och kolla om det finns ngt urklipp med Julia Ceasar, jag tror faktiskt nästan det. Tyvärr så blev det inte så klockrent detta, men jag hoppas på systern. Men JAG tror att det var min svärmor! Hälsningar AE 2004-01-28 - Betr Seans i söndags - Från Carina till AE En av mina mentorer sa att om det inträffar sådana här fysiska fenomen så betyder det att de som var hos oss, ni alltså, ska få en stark upplevelse så man förstår att det finns en "andra sida". När det inte finns någon logisk förklaring till lukten så kommer ni att fundera på detta, och min anledning till att hålla på med detta är att få folk att inse att det finns en andra sida och förhoppningsvis ska andra känna samma lugn och harmoni som jag gör med den vetskapen.   En ande vill visa sig på det sätt som DU känner igen henne. Om du vet att hon hade fräknar på armarna. så visar hon sig så för att du ska känna igen henne. Om din man hade suttit hos mig så kanske hon visat ett ärr på låret. Han kanske visste att hon gjort sig illa när han var liten, men hade hon visat det för dig så hade du inte tänkt på att det var svärmor. Carina 2004-01-28 - Betr Seans i söndags Hej igen! Nu har fått bekräftat från en annan syster (Solveig) till min man att det var min svärmor som var med i söndags, ALLT stämmer!   Julia Ceasar! Svärmors idol tydligen, hon brukade sjunga en låt som Julia sjöng den hette "United states of America", den sjöng hon tydligen väldigt mycket för dottersonen. Maken visste nog faktiskt inte om det. Eksem under tuttarna, javisst, så var det. Berättar man väl kanske inte heller för sin son? SÅPAN, javisst bara såpa alltid, trappen till övervåningen speciellt + mattorna tvättades alltid med såpa. Vilka män tänker på städning/tvättning. Utseendet, vaggande gången, stroken, fräknar på armarna, bulliga vattenfyllda knän, det är klockrent Jag kan ju berätta att Solveig blev bara blekare och blekare för varje sak som jag berättade för henne, hon tror inte ett smack på andar, men nu fick hon något att grunna på. JAG kände nog att det var svärmor hela tiden, men det känns helt OK att få det "bekräftat". Jag vill ha fler andekontakter . . . Kram AE 2004-01-11 - Inga Carina erbjöd sig att göra en sittning eftersom hon ville träna. Första gången vi träffades var på en mässa, men då var vi båda utställare och hade ingen annan kontakt. Detta var andra gången vi träffades över huvud taget och Carina hade aldrig varit hemma hos mig.   ----   Det kom en gammal man. Han var flintskallig. Möjligen hade han skägg eller var orakad och han var senig på halsen. Han var senig i kroppen och hade bott på landet. Det fanns en röd ladugård och till den gick det en väg till ett rött hus. Det var en smal väg och inte bilväg ända fram. Ca 1.75 lång - pigg för sin ålder - ca 80 år. Han tror fortfarande att han är bonde och sätter potatis och går runt på markerna. Han är envis. Det finns några som vill att hans ska flytta/sälja men det vill inte han och han blir arg. Han eldar inne med en liten panna och röker pipa. Han dog snabbt, något med huvudet. Han kom till lasarettet men kom aldrig därifrån. Han verkade inte att ha ont, möjligen i höften och i ett ben. Ladugården låg till höger och bostadshuset med vita knutar låg ttill vänster. Han hade troligen 3 barn. Lite oklar tolkning. Hon sa 2+1. Han hade en Snurraskkopp. Han dog på 60-70-talet. Någon hämtade honom med bil och hjälpte honom att handla. Hon såg en gammal Volvo och hon såg en gammal traktor utan hytt. Han hade problem med hörsel i höger öra, det tjöt. Han hade ofta keps. Det ar en ODAL-keps som bönder hade. Glad. Han blir arg när han ska bort. Han nämde siffrorna 18 och eller 85. Det pirrar i hans vänstra arm och tummen känns kall. Detta återkom hon till flera gånger. Han uppskattade något ,som jag bjöd på som hade med mat eller kaffebröd att göra.   Budskapet var att han tyckte om mig. Jag var, som han tyckte att en kvinna skulle vara. Jag hade tåga och var inte mjäkig!   ----   Ingas kommentarer: Dessa noteringar ovan gjorde jag under tiden Carina talade. Jag ritade upp bondgården som hon beskrev husen och jag kunde identifiera den i och med att den fortfarande finns kvar här i trakten. Från början kom jag en generation fel, i och med att hans son nyligen hade dött. De bodde på samma gård och det var han som hade tagit över jordbruket för de 2 gårdarna. Jag bad att få en mer tydlig beskrivning om det fanns några kännetecken på den gamle mannens kropp. Carina talade då mycket om den vänstra armen. Viktor, som var hans namn, hade förlorat armen i en skördeolycka i 30-årsåldern. Han hade en krok istället för hand, som han arbetade med i jordbruket. Han hade ofta fantomsmärtor, som han talade om. Det fanns 3 söner, en flyttade tidigt från gården när han gifte sig (min svärfar). Jag träffade Viktor när jag var tonåring (ca 15 år) några gånger men han var död när jag sedan gifte mig med hans sonson i mitten av 60-talet. Jag har ett minne av att jag bjöd på kaffebröd, som jag brukade ha med mig när jag reste och hälsade på min dåvarande pojkvän, eftersom min mamma arbetade på konditori!   Det känns fantastiskt att han fortfarande följer mig i egenskap av hustru till hans barnbarn. Det klart att jag blev glad för hans hälsning om min person! Mvh Inga. 2004-01-11 - Inga - granatbrosch Carina fick hålla i en brosch med granater, som hade tillhört en avslägsen släkting till mig, som varit död i ca 15 år. Carina beskrev hennes utseende, som stämde bra. Hon hade haft problem i magen, troligen med äggstockarna. Carina tog sig i magen flera gånger. Denna åkomma kände jag inte till, men kvinnan i fråga var barnlös.   Budskap: Oftast kommer inget meddelande vid psykometri hade Carina sagt, men här fick hon en hälsning att framföra. Carina log och skrattade lite när hon förmedlade: "Hon säger att du var en tuff liten unge!"   Ingas kommentarer: Som barn var jag ofta hos denna släkting och jag hjälpte henne att plocka sten på hennes stora tomt, vilket gjorde min mamma rasande eftersom det var för tungt för en liten flicka, som jag var då. Det förstod inte "moster Maj", som inte hade egna barn. Hon var min pappas moster, men alla kallade henne för moster Maj. Vi hade kontakt tills hon dog. Mvh Inga. - Dec 2003 Jag känner inte Carina men vi har en gemensam kompis. Hon kom hem till mig och jag hade skaffat en annan person också som hon fick prova på.   Martina fick börja och hon fick en hälsning från sin farfar. Carina kunde beskriva honom så bra att hon förstod snabbt vem det var. Hon var jättenöjd med Carina.   Sen var det min tur och Carina började beskriva en man som jag ganska snart förstod att det kunde vara morfar. Jag hade till en början två som stämde överens med beskrivningen men Carina bad om mer detaljer och till slut så förstod jag att det var morfar. Jag var liksom Martina mycket nöjd med Carina.   Carina fick också hålla i ett smycke efter min moster, som dog för 22 år sedan i cancer och även där stämde det mycket bra överens med det som Carina fick fram.   Jag hoppas att Carina fortsätter och att det kommer att gå bra för henne. Jag ger henne alla mina lyckönskningar, som hon kan få. Varma hälsningar Maria
Upp			Välkommen att ta kontakt med mig Carina Landin, Nyköping landincarina@gmail.com