När jag förbereder mig för
en sittning och öppnar upp mina chakran i en meditation
så ber jag att min guide inte ska släppa in någon
annan än den personen, som saken verkligen har tillhört.
- Det är samma guide som alltid kommer till mig. Min guide har ett namn, som jag inte vill offentliggöra här. Guiden är länken mellan mig och universum (vissa säger Gud). Alla har en guide.
- Jag får tankar - det är som om personens tankar går igenom mig - lite som tankeöverföring.
- Jag ser i bilder i huvudet på saker och ting.
- Jag känner olika saker fysiskt i kroppen. Om jag får en ilning i ena örat ska jag säga att det är något med örat. Det är andarnas sätt att berätta.
- Jag kan känna mig glad och sprallig eller ledsen och sorgsen.
- Hela tiden gäller det för mig att vara på helspänn och känna efter olika saker.
- Jag förmedlar alla bilder som kommer upp i mitt huvud, men ibland hinner jag inte med innan de har "fladdrat" förbi.
- Jag arbetar hårt på att inte blanda in mitt eget logiska tänkande och säger ibland lösryckta saker som kan verka konstiga vid första anblicken, men som sedan visar sig ha en betydelse för någon i "sitterns" närhet. En "sitter" är den som sitter hos mig och lyssnar på det jag berättar.
- Jag ljuger aldrig!
- Om jag t ex nämner att
personen visar mig en kjol, så förutsätter jag
att hon visar den för att hon tycker om att gå i kjol,
men det kan vara tvärtom, men det förstår jag
inte.
- En kvinna visar mig långa naglar med smuts under. Då tolkar jag det som om att hon hade långa naglar med smuts under, men hon kanske menar att hon gör allt för att inte få smuts under naglarna. Sådan information går inte att tolka.
- När sittningarna är genomförda för dagen stänger jag av mig själv.
- När jag arbetar på t ex en mässa så öppnar jag upp på morgonen, och sedan förblir jag öppen, utan att jag tänker på det.
- Jag tillåter inte andarna att komma när de själva vill, utan de får vänta tills jag är redo att ta emot dem då jag arbetar. Läs mer på dokumentationslänken.
Carina Landin, Nyköping